Släd säsongen är över, snön är borta och vinterkläderna tvättats och hängs motvilligt bort. Sista turen i Stekenjokk blev verkligen så underbar som jag hade hoppats på. Vi hade otroligt fint väder under alla dagarna.

Massor av snö, härliga dagsturer med hundarna och väldigt mycket tid att umgås och prata. Nu väntas en mindre hetsig sommar och höst med hundarna. Simmträningen kommer att komma igång så fort det blir tillräckligt varmt i vattnet. Några få barmarkstävlingar funderar vi på att köra, men annars ligger all fokus på jobb.

Till helgen blir det utemässa i Lycksele där vi kommer att visa upp sponsorerna. I Juni blir det utbildning till instruktör för gröntkort inom draghundssporten, valpar har även planerats och löp inväntas. Flera mässor väntas och så självklart en massa lek och bus med hundarna.

Min egna träning är det också dags att ta tag i vilket kommer att bestå av lättare löppass som kombineras med lätt styrka och byggs på allt eftersom. Men får se hur mycket träning det blir för egen del, kommer som sagt att ha fullt upp med jobb som självklart kommer att komma i första hand. Det enda som kan vara lite jobbigt med att bo just här, är att det är väldigt långt till barmarkstävlingarna. Som jag skrev innan så planeras det att komma iväg på någon, vilken återstår att se. Men jag hoppas att vi kan få igång lite träningstävlingar eller prova på tillfällen här i Jämtland inom en snar framtid.

Nu väntas matning av hundarna och packning av bilen.

BERIKNING FÖR DRAGHUNDAR

Det här med berikning är någonting jag tycker är oerhört roligt och spännande. Själva begreppet berikning handlar om det vi idag genom forskning vet om djurs behov av att få utlopp för sina medfödda, naturliga beteenden. Det vill säga beteenden som de skulle haft för sig om de levde opåverkade av människan. Beteenden som att leta/jaga föda, flockgemenskap, gräva, gömma sig, etc. Här ser man inte enbart till djurart (hund i vårt fall), utan bryter ned det till rasspecifikt och ytterligare till individ.

Berikning är ett ganska stort och spännande ämne som jag lätt nördar ned mig i. För några år sedan hade jag ingen aning om vad det innebar och trodde nog det var synonymt med aktivering, men ju mer jag lärt mig om skillnaderna, desto större fördelar ser jag med att lägga krut på att finna vägar att berika hundarnas vardag. Idag försjunker jag ofta i tankar när jag iakttar hundarna
lite på avstånd. Vad gör dom när de "bara" är hundar oberoende av mig? Hur kan jag skapa miljöer och situationer som berikas deras liv? Som främjar deras naturliga beteenden och ger mental såväl som fysisk stimulans? Hur kan jag se till att de får utlopp för dessa beteenden även när jag inte är med dom, så att deras vardag blir intressant även när jag är på jobbet och inte fysiskt närvarande?

När jag planerar våra hundgårdar lägger jag ned väldigt mycket tanke och energi på att skapa intressanta miljöer för hundarna. Att en hundgård ska vara miljöberikad står faktiskt även i Jordbruksverkets bestämmelser. Det gäller framförallt när hundarna bor i hundgård mer
permanent och det är lite öppet för tolkning vad man menar med just miljöberikning och i vilken grad det ska finnas. Oavsett om mina egna hundar i dagsläget inte bor i hundgård dygnet runt så känns den här punkten väldigt viktig för mig.
Om det någonsin kommer en dag då en kontrollant kikar in på vår tomt så vill jag att de ska utbrista "men oj, vilka fina och spännande hundgårdar!" och lämna oss med ett positivt intryck. Jag kanske skriver det med en lätt
skämtsam ton, men jag menar det faktiskt.

För något år sedan kikade jag in på Mushing Rocks blogg och hittade en så himla smart skiss över de hundgårdarna hon planerade. När vi nu står med bygget av vår nästa hundgård kom jag att tänka på just den skissen och inspirerades att göra en egen. Inte bara för att det är roligt, men för att det ger mig en väldigt bra och tydlig bild av vad jag har för idéer som är bra, samt gör det tydligt för mig om jag behöver tänka om. Om något saknas till exempel.

Hemma har jag tre ganska olika individer, om än inom samma ras, som alla har sina preferenser, styrkor och svagheter. Nån behöver kanske jobba på balansen och tycker det är roligt att leta efter sin mat, en annan älskar att sitta högt upp och observera omvärlden i timmar, en tredje älskar att slita, tugga och dra i saker. När vi flyttade in i huset låg Eldar ofta nedgrävd
bland lavendelbuskarna som växte runt dammen, så jag planterade helt enkelt lavendel i hundgården under den perioden då vi vande in honom vid den. I bakhuvudet fanns ett minne om en artikel jag läst där man skrivit om örters inverkan på djur, där just lavendel listats som lugnande för både hundar och människor. Ja, jag vill helt enkelt att där ska finnas möjlighet för samtliga individer att trivas och utmanas i hundgårdarna.

Funderar du över hur du kan jobba mer med berikning i din och hundarnas vardag? Här är några punkter du kan tänka på:

• Vad har din hund för naturliga beteenden och behov?

• Vad har din hund för rasspecifika behov?

• Vad har individen för behov? Vilken typ av berikning är intressant med tanke på personlighet, ålder, fysik och kön?

• Finns det beteenden/behov din hund inte får utlopp för i vardagen? (Ex. jakt/söka föda) Kan du på något sätt ersätta dessa?

Gräsänka med hundar och barn

När jag och min sambo väntade vårt första barn så var många naturligtvis glada för vår skull men flertalet uttryckte även en oro för hur det skulle gå med hundar och barn. Hundar, och i synnerhet stora hundar, går enligt många inte att kombinera med barn, det är farligt och uppenbarligen äter riesens barn till frukost? Att tro att man ska kunna vara aktiv med hund och samtidigt ha barn är enligt somliga en omöjlighet och vi fick faktiskt rådet att göra oss av med hundarna. Hundarna är så stor del av mitt liv att jag inte riktigt vet vad jag skulle göra, eller vem jag skulle vara, utan dem så att omplacera dem var aldrig något vi tänkte på. Själv har jag inte sett barn och hund som något problem, snarare tvärtom! Bland annat visar forskning att barn som växer upp med hund är friskare och lyckligare och alla har vi väl hört om hur blyga barn eller barn som har problem med att läsa utvecklas positivt av att ha en hund i sin närhet. Hundarna gör även så att vi måste gå ut, flera gånger om dagen och oavsett väder, något som kan vara svårt att motivera sig till annars. Dessutom erbjuder hundar, eller djur överhuvudtaget, gos, lek, kärlek, och en hel del hyss, i överflöd och hur kan det någonsin vara negativt? 
 

Idag har vi två barn, Moa som snart är 2 år och Max som är 5 månader, och de har fått hänga med från start i allt som vi gör. Jag är gräsänka på vardagarna, då min sambo jobbar på annan ort, och eftersom våra respektive familjer bor långt ifrån oss så har vi aldrig tillgång till barnvakt utan vi får lösa det efter bästa förmåga. Ibland kan det vara väldigt frustrerande, t.ex. om man verkligen skulle vilja ge sig ut på ett cykelpass med hundarna mitt i veckan för att träna fart, då får jag helt enkelt vänta med just den typen av träning tills dess att sambon kommer hem igen. Men jag tror också att det medför en hel del positiva saker då jag exempelvis blir tvingad till att försöka komma på andra sätt att träna hundarna. Det medför även att barnen blir engagerade i hundarna, hundlivet och det friluftsliv som vi har tillsammans med jyckarna på ett helt annat sätt än om jag hade möjlighet till barnvakt jämt eller att sambon var hemma. För jag är, precis som många andra, lite bekväm av mig och jag tror inte att ungarna hade kommit ut lika mycket om jag inte var tvungen till att ha med dem precis överallt som jag är nu. Moa hjälper, och ibland stjälper, till med det mesta som hör livet till här hemma. Hon hämtar skålarna när hundarna ätit klart, bär vattenkannan, hämtar koppel, delar ut ben och "selar på" när vi ska träna. Det går dock inte fortare för att man har en liten assistent med sig, tvärtom så tar det oftast betydligt längre tid när Moa är med och hjälper till men å andra sidan så tycker hon det är kul och hundarna uppskattar att få en extra klapp eller stjäla en puss lite då och då. 

För mig har det handlat om att inte försöka komplicera vardagen. Jag försöker att ha så lite saker som möjligt planerat på veckodagarna, besök hos andra barnfamiljer, öppna förskolan, BVC-besök, storhandling osv görs fredag-söndag när sambon är hemma och vi är två som kan hjälpas åt och ibland dela på oss om det behövs. På vardagarna är vi hemma, leker, är ute i skogen, målar, kastar kottar och tränar hundarna. Allt får ta den tid det tar och eftersom vi väldigt sällan har några speciella tider att passa så gör det inte något om utfodringen av hundarna tar lång tid för att Moa vill hjälpa till med alla moment. När det gäller hundarnas träning så har jag lagt upp det så att träning där ungarna inte kan vara med, ex fartpass på cykel, är förlagda till helgerna när sambon är hemma. Jag tror visserligen att speciellt Moa hade älskat att sitta i bärstolen på min rygg medan vi susar fram genom skogen efter hundarna men det känns som en dålig idé rent säkerhetsmässigt ;) Under veckodagarna kör vi istället barnvänlig träning vilket t.ex. kan vara att skritta på löpband, backintervaller på löpband, tung körning med ATV eller kättingdrag. 

Jag ska dock vara helt ärlig med att det inte alltid är rosa moln och fluff-fluff med 2 barn, 5 hundar och ibland en enorm sömnbrist. Barn som inte vill klä på sig, en är hungrig medan den andra vill måla - NU, och när den ena sover så är den andra vaken (barn som synkar sina sovstunder på dagarna, finns de på riktigt?)  Somliga dagar går vi in i "survival mode" där bara det nödvändigaste blir gjort, all form av träning uteblir, jag äter choklad till lunch och somnar i soffan innan kl 21. Men så är det, livet är inte perfekt jämt och man är inte alltid supermorsan eller superhundägaren, men det blir bra ändå och jag skulle aldrig vilja uppleva småbarnsåren utan mina hundar. 

När kan man börja träna sin draghund?

Jag håller kurser i barmarksdrag och får ofta frågan vid vilken ålder som hunden kan börja dragträna sin hund.

Det är jättebra att många börjar bli medvetna om att man inte ska fysträna sina unga hundar och valpar för tidigt. Men draget är så MYCKET mer än bara kondition och styrketräning. Så mitt svar är att ju yngre hunden eller valpen är desto bättre!

Det är så mycket kunskaper och träning en bra draghund behöver för att bli duktig. Kondition och styrka ska man givetvis inte träna med en för ung hund men det är en så liten del av vad dragträning innebär. Den träningen smyger man in när hunden är redo för det och det är den enklaste delen av dragträningen. Innan dess så är det viktigaste att lära valpen att kämpa och ta i mentalt när det är tungt och jobbigt. Att bli självständig och lösa problem på
egen hand utan att be om hjälp. Det är en av många viktiga egenskaper som en bra draghund behöver ha.

Det jag tänker på redan när jag tar hem den lilla valpen är att alla hinder den stöter på får den klara av själv att ta sig över, under eller förbi. Om hunden inte kan tänka själv eller har svårigheter att lösa problem på egen hand och hela tiden ber om förarens hjälp så spelar det ingen roll hur bra kondition och styrka hunden har. Det som gör en bra draghund är hur mycket ”pannben” och ”jävlar anamma” hunden har.

Fler saker som man kan börja träna på direkt när man tar hem valpen är att den behöver bli duktig på hantering. Det kan lätt bli trassel ute i spåret med alla linor även för den som bara kör med en hund. Då måste hunden kunna stå stilla och låta sig hanteras då man inte alltid har tiden eller möjligheten att vara varsam med hanteringen och låta hunden få ta den tid på sig den behöver. Hanteringen måste helt enkelt fungera. Med hantering tillkommer också att
ha på sig utrustning som en sele. Det är jättebra att lära valpen att vänja sig med att ha en sele på sig och i den ska man slita och dra.

Det här är bara ett par av många viktiga saker som man kan börja träna med den riktigt lilla valpen. Så vill du träna drag så starta så tidigt som möjligt. Är du helt nybörjare är det väldigt viktigt att du tar hjälp av en erfaren draghundsförare eller instruktör för att få rätt hjälp med starten av er dragträning.

Så du som funderar på att börja dra – Sätt igång NU och ha riktigt kul tillsammans!

Seger i Skåne!

Äntligen April och äntligen tävlingssäsong. Eftersom jag var på veterinärkongress första helgen i April missade jag Hapimagdraget som egentligen var första barmarkstävlingen för denna säsong, så när det var dags att bege sig mot Skåne under påskhelgen var vi alla förväntas fyllda och glada.

I Skåne möttes vi av snöoväder, som tur är fryser jag konstant så jag hade packat ned både underställ, termobyxor och 3 olika täcken till Gustur. Vädret blev lite bättre sedan när det väl var dags att tävla dagen efter, så vi slapp frysa.

Eftersom Gustur nu är över 18 månader bestämde jag mig för att även ställa upp i cykelklass. Då detta är helt nytt för oss båda så började jag att cykla runt banan innan tävlingen för att förbereda mig för upplägget. Det var lite halt och blött på vissa ställen efter snöfallet dagen innan, men annars var det en rolig bana, nästan helt utan backar men med mycket svängar.

Gustur var som vanligt supertaggad innan start och tog i som bara den. Jag hade bestämt mig redan innan att inte heja eller mana på honom något under loppet utan han fick springa helt i sitt egna tempo. Han galopperade hela tiden och jag försökte cykla så han skulle dra så lite som möjligt men samtidigt inte stressa honom. Känslan var på topp och efter varje sväng tänkte ”Nu borde jag se
ekipaget framför mig”, då de endast startade 1 minut innan. Men min uppfattning om vad som gick fort var tydligen helt fel, för när vi kom in på upploppet utan att ha kommit i kapp dem innan, märkte jag att ekipaget som startade en minut efter oss nästan var ikapp.

När resultaten kom lite senare visade även tiden på att det inte gått så fort som jag trott, men känslan var ändå bra och jag är nöjd med vår första start i cykel klass trots att vi låg lite mer än 1 minut efter ledaren i klassen. Jag tog med mig den bra känslan, lät Gustur varva ned ordentligt innan han fick vätska och mat och sedan försökte vi båda vila någon timme innan det var dags för nästa start.

Löpklassen gick mitt på dagen och nu var det riktigt varmt och skönt i luften, dock fortfarande lite för kallt för att kunna tävla i shorts vilket jag annars föredrar. Ekipaget som skulle startat precis innan oss hade strukit sig så blev en lite extra lång väntan i startfållan, men Gustur var taggad som vanligt. Efter
ca halva loppet hade vi kommit ikapp dem som startat 2 min innan oss. Omkörningen gick fint men efter det slog Gustur av lite på takten, han har tidigare aldrig gått två klasser på en dag och med sin långa päls märker han av värmen snabbt. Han fortsatte dock galoppera till ca 200 m kvar till mål där
han slog om till trav. Tyvärr är målgångar vår svaga sida då han gärna slår av när han ser alla människor. Överlag kändes loppet riktigt bra, och efter första dagen ledde vi med 58 sekunder till tvåan

På kvällen tog jag och min sambo en cykeltur i skogen (Gustur ville följa med och låtsades vara helt opåverkad efter sina två klassen men han fick vila på hotellrummet). Det kändes i min kropp att två klasser tar och även om det var väldigt roligt att cykla beslutade vi att stryka mig från morgondagens cykelklass. Vi hade säkert kunnat få en snabbare tid dag två men Gustur är ung (inte ens två år) och jag ville lägga både hans och min energi på löpningen.

Det visade sig vara ett klokt beslut, löpningen gick ännu bättre dag 2. Jag kände att jag hade mer kraft och Gustur behöll en jämn och fin galopp under hela loppet. Vi förbättrade vår tid med 5 sek och utökade vår ledning till mer än 1 och en halv minut. Jag är så stolt och tacksam över att ha en så fin hund som alltid ger allt, det ger mersmak för fler tävlingar. Jag vill även passa på att tacka Skånes draghundsklubb för en väldigt trevlig och mycket bra arrangerad tävling!