Nicole Fhors

VALPSKOLA FÖR BLIVANDE DRAGHUNDAR – steg två:

mental och fysisk utveckling

I mitt inlägg under februari månad berättade jag för er om hur Sally, vår yngsta flockmedlem, redan som valp började introduceras för de kunskaper en blivande draghund behöver ha med sig. Det är nu juni och det har blivit dags att plocka upp tråden. Va?! Såhär i sommarvärmen när säsongen är över? Ja, faktiskt. För även om de flesta draghundar går på sommarlov i dessa tider så
finns det även sommarskola – och särskilt för unga vovvar som till hösten för första gången ska få följa med de större hundarna ut på tur.

Idag är Sally snudd på sju månader gammal. För de allra flesta hundägarna – särskilt huskyägaren – kommer nu en tid som ofta bjuder på helt nya utmaningar i jämförelse med första valptiden. Plötsligt har den lydiga valpen börjat hitta på hyss till höger och vänster. Det grävs, tuggas och energin sprutar
ur öronen. De börjar närma sig könsmognad och jaktinstinkten börjar vakna alltmer till liv. Många är de huskies som i den här åldern, tyvärr, hamnar på Blocket. Det är nu det stora motionsbehovet i rasen börjar synas tydligt och kräva en hel del av matte/husse. Det är också i den här åldern och de närmaste månaderna framöver som många polarhundar för första gången sätts in i ett spann eller framför cykeln för att få utlopp för all energi. Riktigt där är vi inte än dock, men såhär ser våra fortsatta förberedelser ut:

Kommandoträning – steg två

Ni minns kanske hur jag i februari-inlägget berättade om hur 12 veckor gamla Sally börjat förstå vad höger och vänster innebär? Idag har Sally inga som helst problem med att förstå våra vanligaste kommandon. Hon kan ta ut riktningar, vända om, passera störningar, förstår start- och stoppsignaler. Nu kommer vi in på steg två – utmaningar som ytterligare befäster kommandoförståelsen.

Det intressanta med Sally är inte bara att hon förstår vad hon ska göra och gör det när hon får ett kommando, utan att hon faktiskt känner sig så säker att hon gör rätt även om en hundkompis gör fel. Hon står på sig. Det är något som för vissa individer kan ta ganska lång tid att utveckla och känna sig trygg med att göra. Ratchel, som i september fyller två och även hon utbildas till ledarhund, kan ännu tveka i sådana situationer och vara lite för ”snäll”. Säger någon emot henne tillräckligt många gånger så ger hon med sig till slut. Men inte Sally.

Att våga stå på sig när spannkamraten gör fel kräver både självsäkerhet, envishet och mod. Det kräver att man litar på att man kan och vet. Alla hundar har olika förutsättningar för detta, men jag tror att just Sally i stort föddes sådan. Hon är en fröken som är mycket bestämd när hon väl bestämt
sig för något och som verkligen litar på sin egen förmåga. Det är en egenskap som kan göra matte lätt gråhårig men som också är en enorm tillgång i rätt kontext. För varje gång Sally gör rätt OCH dessutom får med sig kamraten, stärks självförtroendet ytterligare i rollen som ledarhund. Hon växer synbart från gång till gång.

I kommandoväg har jag en lista på vad jag vill att mina hundar ska kunna, en målbild kan man väl säga. Den ser ut som såhär:

- Riktningar - höger, vänster, höger sida, vänster sida, vänd om, framåt. I förlängningen även ospårat.

- Omkörningar av andra spann och passera olika sorters störningar (ex, hästar, hundar, vilt, människor…)

- Start, nedräkning (som på tävling) och stopp. Samt ”stå” med sträckt lina framåt.

- Tempoväxlingar; sakta ned och öka fart

- Dricka på kommando – för att lättare kunna se till att de får i sig vätska ordentligt.

Idag jobbar vi ännu från marken på våra promenader men vi har nyligen börjat introducera korta svängar canicross för Sally när temperaturerna tillåter. Det är inget långt steg från promenader egentligen; skillnaden är att hon får dragsele (arbetstecken) på och tillstånd att dra ”på riktigt” i ett lite högre tempo. Till en början har hon sprungit jämte en kamrat, för att ganska nyligen ha sprungit
som ensamhund två gånger. Det är mycket tydligt för Sally när jobbselen åker på och redan från första gången har hon haft ett fokus framåt som är mognare än hennes egentliga ålder. Det jag menar är att hon hela tiden strävar framåt med ett tydligt driv; hon stannar inte för att nosa eller busa eller kissa. Inte heller störs hon lätt även om hon får regelbundna utmaningar så som omkörningar av hästar, människor – eller pendeltåget på andra sidan diket. Det är något som underlättar mitt jobb oerhört mycket!

Styrka, koordination och balans

I den här åldern börjar hunden på riktigt lära känna sin kropp. Därför börjar nu små förberedelser även för de fysiska utmaningarna en draghund kan ställas inför. Sommaren är ett fantastiskt tillfälle att jobba lite extra på att bygga på det som ska bli en hållbar kropp, väl förberedd inför höstens bravader.

Jag är av åsikten att man inte ska vara rädd för att låta valpar röra på sig. Låta de klättra och springa, skutta och balansera. Givetvis med sunt förnuft och på varierande underlag. Underlag som utmanar balans, motorik och koordination. Som stärker leder, bål och bygger muskler på ett funktionellt vis.

Ofta hör man att man absolut inte ska gå långa promenader eller motionera en valp som är under ett år - men det betyder inte heller att de ska hållas stilla och aldrig utsättas för (relativ) fysisk ansträngning. Jag skulle vilja påstå att det är långt farligare att inte låta de vara aktiva för att sedan, den dag de fyllt ett och växt färdigt, plötsligt utsätta dom för en fysisk ansträngning som inte fått en
successiv uppbyggnad. Där leder, ligament och muskulatur inte utmanats och stärkts.

Sally har alltid varit en mycket aktiv valp som gärna klättrat och balanserat, hoppat och sprungit mycket, men hon är ännu lite obalanserad i kroppen på unga hundars vis. Det tar tid för hundar att utveckla kroppsmedvetenhet, precis som det gör för oss människor och för vissa kommer det snabbare än andra. Somliga individer behöver kanske även mer aktiv hjälp på vägen.

I sommar är min plan att börja introducera Sally lite smått för allt sådant som vi gör med de äldre hundarna under de varmare månaderna i syfte att rehabilitera, bygga styrka och underhålla kondition på ett sätt som är skonsamt för kroppen. Som tillåter återhämtning utan för stor bekostnad på det vi byggt upp under resten av året. Sally kommer att få testa på aktiviteter såsom till exempel
vattenpromenader och simning som motionsform. Hon kommer att introduceras för dessa saker på ett hyfsat kravlöst vis, sakta men säkert. Jag kommer också introducera lekar och vardagsutmaningar som hjälper henne bygga en större kroppsmedvetenhet. Det kan vara allt ifrån cavaletti, dogparkour och ”offroad-promenader” i urskogen, till fodersök i hundgård och trädgård som utmanar henne lite mer fysiskt. Allt det här har vi egentligen redan börjat lite med men man kan alltid utveckla det med lite kreativitet!

Att följa den unga, blivande draghundens mentala och fysiska utveckling är oerhört spännande. För varje ny individ jag får vara en del av att träna på nära håll lär jag mig någonting nytt. Det kommer med nya utmaningar, nya insikter och många lärorika erfarenheter. Att skynda långsamt och att inte slarva med grunden är en sådan insikt som jag bär med mig idag och det finns faktiskt en tjusning i det. I att veta att det vi tålmodigt bygger och lägger en solid grund för idag kommer att bära frukt en lång tid framöver i vårt gemensamma liv. Ja, sommarskolan för unghunden är en viktig period som är menad att skapa de bästa av förutsättningar inför jobbet som aktiv draghund.

Dragsäsongen må vara över men arbetet och uppbyggnaden av hundarna har egentligen bara börjat. Vad gör du och din (drag)hund under sommaren? Hur gör ni för att vara redo inför kommande dragsäsong?