Emma Hammar

Jag började från allra första början med drag för att skaffa en vettig vinteraktivering med mina hundar. Jag är lite rädd för att frysa och gillar inte snö och rusk. Haha dålig hundmänniska som bara vill vara ute när det är varmt och gosigt. Skämt och sido så ville jag ha en rolig aktivering även under den kalla delen av halvåret så jag är ute och njuter tillsammans med mina hundar istället för att gå bara promenader och pina mig igenom dem. Så började med drag!

Som ni redan förstått blev jag fort fast och helt beroende av att köra mer och mer drag! Jag började enkelt för att få en trevlig vardagsaktivering och hålla hundarna i fin kondition. Jag la upp nivån så det inte blev så svettigt för mig själv. På sparken kunde det i och för sig bli lite varmt men med cykeln på barmark gled jag mest med och hjälpte till det jag behövde. Med andra ord gå det att lägga träningen så för dom som vill.
MEN såklart kommer ett men! Det var för mig helt omöjligt att nöja mig med den nivån. Jag ville ha mer! Jag vill vara ett TEAM med mina hundar. Jag vill att vi ska samarbeta på en högre nivå och bilda en kommunikation under blod, svett och tårar. För att få tummen ur anmälde jag mig på tävlingar först och sen började jag träna mot mina mål.

Förra sommaren tog jag ett av mina någonsin bästa beslut att anlita duktiga Eva Marie Wergråd som är PT. Jag fick mina träningspass online anpassade efter mig och mina förutsättningar för att få fart på min onda skadade kropp. Jag som tidigare inte gillat att springa längre än korta sprint distanser under skoltiden fick upp känslan och behovet att vilja springa mer! För jag fick träningspass att springa tillsammans med mina hundar.
Här växte jag och mina hundar tillsammans. Framför allt jag och Yxa eftersom jag mest tränar med henne. Hon är ett par meter framför mig och vi har ingen fysisk kontakt medan vi springer men jäklar det går inte ens förklara vilken känsla och kontakt vi har med varandra när vi springer tillsammans. Vi har fått ett så mycket starkare band och vi förstår varandra så mycket bättre utan att använda ord eller ens se på varandra. Det går verkligen inte att beskriva det måste upplevas.

Nu är jag på väg till träningsvärlden igen efter min trafikolycka och nu har jag skruvat upp det ytterligare och har anlitat en duktig PT på hemma plan som ger mig skräddarsydda träningspass för att bygga upp den grundstryka jag saknar efter min olycka. Så det innebär att löpningen har fått pausa och likaså får hundarna en viloperiod. Det kryper i kroppen på både mig och hundarna för vi vill ut och springa men snart så är vi i löparskorna igen!

Att träna fysiskt tillsammans med sin bästa vän är obeskrivligt och jag rekommenderar det verkligen till alla <3 Man behöver inte ha ambitionerna att tävla som jag. Men att springa ut i skogen tillsammans med sin älskade fyrbening och ligga i ett behagligt tempo efter sina egna förutsättningar, lyssna på skogen, se sin hund ta ut stegen, höra era andetag, ni är två och tillsammans blir ni en <3

Det önskar jag att ni börjar unna er själva. Det är ni värda!