En del vet inte om att den existerar och att det är ett fåtal eldsjälar som fortfarande kör draghund på just detta vis. I början av min introduktion i draghundssporten runt 2006–07 så var det just en av dessa klasser som jag föll för. Jag hade aldrig provat men fastnade för de hundar och ägare som kämpade sig fram på detta vis. Själv hade jag bara kört skidor med lina och hund men det fanns något lockande i det jag såg. Kanske var det att jag hade 3 hundar och de vart ganska svårt att få stopp på ekipaget med enbart skidor bakom trots att jag kände mig trygg med skidåkningen.

Klassen jag skriver om som passar utmärkt för de som har mellan 2–4 hundar och vill köra medeldistanstävlingar. En del av er kan redan gissa vad jag syftar på, andra står frågandes. Det jag skriver om är nordiskt och nej inte pulkastil där en skidåkare är kopplad till en glasfiberpulka som sedan är kopplad till hunden, och heller inte en förare med lina kopplad hunden. Dessa två ovannämnda ser vi hyfsat mycket av på tävlingar. Möjligtvis ser vi lite mindre tävlingar som erbjuder nordisk stil (lina lång) där man kör längre och får köra med två hundar med enbart lina emellan.
 
För er som inte är insatta i detta ska jag bifoga liter bilder och förklaringar nedan.
 
Nordisk stil kan man säga är ett samlingsbegrepp för skidåkarna med hund. Som jag nämnt ser man många tävlingar som anordnar nordisk stil med enbart lina mellan hund och förare samt klassen pulka. I detta ser man även klassen combiend.

Ovan ser vi förare som kör pulkaklass kort. Detta gör man på tävling med en hund och de ni ser är en pulka emellan som har vikter i sig. Denna klass kan även kombineras med ”lina kort” och då heter klassen combined. Det innebär att föraren kör först ett heat med pulka och kopplar sedan loss pulkan och har linan kopplad till hunden.
 
Det finns också en hel del tävlingar som erbjuder linkörning med bara förare på skidor och hund framför. De vi ser mest av är tävlingar med en hund och då klassas de som ”lina kort”.

Det finns ett fåtal tävlingar som anordnar lina lång. Vartannat år körs också lina lång med ”SM status” om detta inte ändrats de senaste.
 
Sist men inte minst så har vi den klass jag såg bilder på som nybörjare och lockades till. Klassen som jag anser har fallit i glömska, mellan stolarna, vad vet jag, kanske är det ett minskat intresse. Kan de kanske vara så för att en del inte ens vet att detta finns som alternativ för dem eller är alternativen för få och för långa?

Den nordiska släden skiljer sig från pulkan då de är en släde med en broms på, du har stora packmöjligheter och du kan också köra upp till 4 hundar på tävling. Idag och dem senaste åren så vitt jag vet så har vi två tävlingar där denna klass är med. Vildmarksracet i början av januari samt Beaver Trap Trail som går av stapeln i mars i Norråker. I övrigt så kan man tävla denna stil i Polardistans men då är den endast öppen för förare med renrasiga polarhundar. Jag vet att till 2022 har man öppnat upp så tävlingen också är en IFSS tävling vilket innebär att den öppnas även för andra raser men detta gäller enbart sträckan på 300 km. För dem som har renrasiga polarhundar erbjuds att köra nordisk på sträckan 170 km.  Beaver Trap Trail har sin sträcka för nordiska åkare på ca 130 km och Vildmarksracet erbjuder 120 km. Så av de två tävlingar (öppen för alla raser/blandraser) som erbjuds ligger distanserna med ganska stora glapp från sprintdistanserna.
 
Vad talar för att värna om de nordiska åkarna med nordisk släde?
 
Många av oss (inte alla) har börjat, som oftast vår tävlingskarriär med färre antal hundar och inom sprintdistanserna, en del stannar också där för de trivs och älskar sprint.

En del skaffar fler hundar men vissa väljer att fortsätta att ha sina 2-4 hundar. Vill man inte inte köra sprint på tävling smalnar utbudet direkt när det nalkas vintersäsong med färre antal hundar. Man kanske även tycker att glappet är för stort, från att köra 5-10 km till att starta ut på 120 km. För dem som vill köra nordisk släde saknas de tävlingar i första rum men också distanser på möjliga 4-6 mil som skulle vara rimligt för många. Jag talar dels av egen erfarenhet, dels från andra håll där många lyfter ögonen och ser ut som ösregn när man berättar om alternativen som finns med färre antal hundar och vilka distanser de ska hoppa på. Det bör vara ett möjligt alternativ att anordna ett mellanting, då många MD tävlingar har checkpoints under vägen som skulle kunna vara en målgång.
Jag är samtidigt fullt medveten om den stora ansträngningen som krävs för att anordna tävlingar men om vi är fler som hjälps åt och även påverkar vår egen klubb i frågan så tror jag att vi åtminstone skulle kunna få till en kortare klass med ”nordisk släde” och detta hade kanske även gett mersmak och vi hade sett fler deltagare på även 120, 130 km distanserna i framtiden.

Jag personlig jobbar för detta i min egen klubb och kanske får vi i framtiden en ”nordisk klass” i den tävlingen som min klubb anordnar. Desto mer människor som ser att folk tävlar i denna klass leder det som oftast till en större efterfråga. Vi öppnar delvis upp för de med färre antal hundar även under vintersäsongen inom MD distanserna. Bara för egen del som har sju aktiva i spannet vet jag att jag är skör om någon faller bort i skada och då kan nordiskt vara ett alternativ. Samt att vi kanske lockar nybörjare och de med färre antal hundar in i denna klassen.
 
Vi behöver också lyfta de få åkare som fortfarande kör denna stil och låta dem synas i sociala medier för att visa och lära andra nya. Det är nämligen otroligt viktigt i sporten med allsidigheten för att sporten inte ska smalna och i ett senare skede se mindre och mindre av skidåkarna inom sporten.
 
Fördelen med ”nordisk stil” med lite längre distanser än sprint är också att de inte alltid behöver krävas en erfaren duktig skidåkare. Kom ihåg gott folk, vi är alla nybörjare i början och vi alla har stått i starten på något nytt någon gång. I nordisk släde har man en stabil släde emellan förare och hund med broms. Man ser hos en del nybörjare att det gör det lättare för dem att både ha och känna kontroll. Dels för bromsen man kan nyttja och vikten i släden som många gånger sänker farten. Även erfarna nordiska åkare har uttryckt genom åren att de aldrig skulle ställa sig med lina bakom två hundar. Det gäller såklart inte alla men en detalj att tänka på. 
 
Tänk om vi hade kunnat fånga upp fler åkare med en distans likdanande meriteringen för Alaskan Malamute, fast som öppen tävling för alla raser/blandraser.
DP60 (2*30 km) är ett ypperligt kliv innan de längre distanserna på 120–130 km. De skulle jag vilja se på tävling öppen för alla. Detta kan i sin tur generera fler åkare till de tävlingar som anordnar klassen med nordisk släde på 120-130 km. Vi får också ha i åtanke att alla inte bor i de snörika förhållanden som vi i de norra delarna. Detta behöver inte betyda att hundarna inte kan tränas men det är helt klart svårare för en del att få till skidträningen och då är jag säker på att 120 km kan kännas både långt och för utmanande att en del lägger de på hyllan eller väljer släden istället om de är möjligt efter de antal hundar man har.

Men vad vet jag, jag kanske bara gissar men tror någonstans att mina gissningar är befogade. Hoppas vi ses i spåret på någon tävling i vinter.
 
Allt väl!
 
/Frida

Varför ska vi undvika att träna i hög luftfuktighet? De är en fråga som jag diskuterat med de andra mentorerna på Draghundar.se och vi vet att det inte är bra för att hunden inte har samma möjligheter att göra sig av med överskottsvärmen vid hög luftfuktighet och höga temperaturer. Men vad händer egentligen i hundkroppen och varför är det farligt för både människor och hund att träna i hög luftfuktighet mer än - att vi vet att det är det. Idag reder jag ut begrepp och ska försöka öka förståelsen för hundkroppen vid arbete relaterat till luftfuktigheten.
 
Vad innebär begreppet luftfuktighet?
 
När man pratar om luftfuktighet kan man prata om den relativa luftfuktigheten (%) och absoluta luftfuktigheten (g vatten/m³) delvis olika sätt att ange/mäta luftfuktigheten. Det finns flera andra vis men vi ska hålla oss till den relativa luftfuktigheten, varför? Det ska jag förklara.
 
För att reda ut begreppen och veta vad vi som tränar våra hundar i aktiva sporter ska förhålla sig till valde jag att ringa Lennart Wern som är Klimatolog på SMHI. Han förklarade att det är den relativa luftfuktigheten som är avgörande när det kommer till träning hos både människor och djur. Den mäts tillsammans med rådande temperaturen och den relativa luftfuktigheten är alltså den mängd vattenånga som finns i atmosfären. När vi kollar den relativa luftfuktigheten kan vi avgöra hur våra möjligheter att avdunsta den överskottsvärme våra kroppar producerar är.
Vid kallare temperaturer så som under vinterhalvåret är som oftast den relativa luftfuktigheten högre, medans den varmare perioden och mitt på dagen vid soligt väder sjunker luftfuktigheten. Desto högre värme, desto mer vattenånga kan luften bära. Luftfuktigheten ändras i förhållande till när värme och kyla möts.
 

Överskottsvärme
 
När vi pratar om människor som tränar i högre temperaturer och i hög luftfuktighet så används ofta begreppet värmestress medans när vi pratar om hundar använder vi begrepp som överskottsvärme och värmeslag i större utsträckning. Människor och hundar har olika sätt att göra sig av med överskottsvärme. Vi människor har flera möjligheter att svettas medans hundens förmåga är mer begränsad. Dem använder sig av framförallt hässjning, låta buken ligga mot svalt underlag eller reglera överskott via de få svettkörtlar som finns i trampdynorna. Kroppstemperaturen hos hunden och oss människor påverkas av den omgivande miljön samt den muskelaktivitet som pågår.
Alltså molekyler och atomers rörelseenergi skapar värme. Så när vår eller hundens kropp jobbar skapas värme.
 
Hundens kroppstemperatur regleras och styrs i hjärnan via hypotalamus där det funkar som ett feedbacksystem. Blodet som kommer tillbaka från kroppen som värmts upp når sedan till hypotalamus och är då blodet högre eller lägre än den rikt temperaturen som är inprogrammerad i hypotalamus kommer receptorer i kroppen att försöka sänka alt höja temperaturen. Det finns olika mekanismer i det svar kroppen ger för att återgärda detta.
 
Hundens olika sätt att avge överskottsvärme men också förlora värme regleras främst genom:
 

• Konvektion - Hundens kroppsvärme förloras till omgivningen. Detta kan ske om hunden vistas i ett kallare rum med lägre temperatur än kroppsvärmen men är också reglerande för att göra sig av med överskottsvärmen.
• Konduktion - Detta innebär att ytor som är kallare än kroppstemperaturen förloras till dessa. Ex. Om hunden behöver göra sig av med överskottsvärme och ligger med mage och buk på ett kallt golv kommer huden reglera värmen där den kalla punkten är. Därför har också många av oss fått veta att vid värme kan vi svalka hunden vid buk, ljumskar. Då hjälper vi hunden att genomföra konduktion.
• Strålning – Innebär att kroppen avger/förlorar värme till utomstående yta utan att vara i direktkontakt med något.
• Evaporation - Hundens sätt att avge överskottsvärme via avdunstning. Det är fukt som lämnar kroppen via ex hässjning. Detta är framförallt ett av de sätt vi ser under aktivitet med våra hundar. Det är också en av det livsviktiga mekanismer för att hunden ska kunna göra sig av med överskottsvärme vid höga temperaturer och hög luftfuktighet i omgivningen

 
I hårt arbete så kommer hunden inte klara lika höga temperaturer som i vila. Desamma går att applicera på oss människor. När hunden ska göra sig av med överskottsvärme i arbete vill hundens kropp via framförallt hässjning sänka sin inre kroppstemperatur.
Den totala luftfuktigheten kan vara 100 %, som max, så om luftfuktigheten ligger på 80 % innebär det att hunden endast har 20 % att avdunsta i. Desto högre temperatur ju mer kommer hunden att svettas och försöka göra sig av med överskottet. Så desto större marginal för avdunstning hunden har, har den också lättare att reglera sin temperatur.

Då kommer vi till de lilla kluriga. Luftfuktigheten är högre på vinterhalvåret än på sommarhalvåret. Är det då inte bättre att träna på sommaren?
 
Då den relativa luftfuktigheten mäts tillsammans med den rådande temperaturen är svaret -  Nej. När temperaturen sjunker under ex. 0 grader så har vi alltså mildare och svalare temperatur i omgivningen. Detta gör att hunden inte lika lätt når högre temperaturer i kroppen och svettas mindre, delvis mindre att avdunsta. Därför spelar inte luftfuktigheten lika stor roll vid kallare temperaturer. Vid högre temperaturer kommer hunden behöva avdunsta mer och ligger då luftfuktigheten högt finns de mindre låt oss säga yta för hunden att göra sig av med detta. När hunden svettas så förlorar också hunden vätska därför är vätskebalansen en viktig del i kroppen på hunden.
 
Vid värmeslag, värmestress eller "hypertermi"
 
De två vanligaste orsakerna till värmeslag hos hund är att hunden utsätts för en varm omgivning eller att hunden är i aktivt arbete i höga temperaturer med hög luftfuktighet. Även en kombination av de båda. Därav är det vår roll som ägare att skaffa oss den kunskapen kring vilka förhållanden som kan påverka värmeslag hos hund för att minimera risken.
Vid värmeslag så ökar den normala kroppstemperaturen hos hunden och kroppen hinner inte och kan inte i samma utsträckning göra sig av med den överskottsvärme som produceras för att kunna reglera kroppens inre temperatur. Vid värmeslag fungerar inte längre de mekanismer som jag ovan beskrev och hypotalamus kan inte sänka den inre temperaturen och den stiger och fortsätter att stiga och hundens kropp drabbas då av överhettning och värmeslag. Värmeslag kan skapa multipel organpåverkan -de innefattar alltså de flesta organ i hundens kropp.  Man har tillexempel sett blödningar i lungor, hjärta, hjärna, centrala nervsystemet, njurar och lever på de hundar som avlidit av värmeslag. Hur allvarlig ett värmeslag blir avgör hur länge de pågått samt hur höga temperaturer kroppen uppnått. Man har sett i olika studier att en kritiskt punkt är 44 grader/Celsius där alla hundar då avlidit till följd av värmeslaget. Men även vid temperaturer som 42 grader kan leda till att hunden avlider.
 
Symptom
 
Symptom på värmeslag hos hund kan variera från de tidiga till de senare skede då de börjar bli kritiskt. Dock ska alla symptom tas på allvar vid minsta misstanke om värmeslag. Hunden kan börja med att den hässjar mycket och kan uppvisa ett oroligt beteende och försöker hitta möjligheter att svalka sig. Hunden kan också vid allvarligare fall bli vinglig, väldigt slö, kräkas, få blodig diarré, hypersalivera, krampa, bli desorienterad och kollapsa.
 
Vid misstanke om värmeslag hos hund bör vi djurägare agera snabbt. Kontakta alltid veterinär vid misstanke. Under tiden OM det inte är akut tillstånd (då bör vi ringa och meddela att vi är på väg) kan vi hjälpa hunden att svalka sig genom att försöka kyla ner den med ex. en blöt handduk, svalka ljumskar och buk och se till att det finns tillgång till kallt vatten - MEN vi får absolut inte chocka kroppen genom att duscha eller bada hunden med iskallt vatten då nedkylningen MÅSTE ske långsamt.
 
Vissa drabbas lättare än andra
 
Man har sett att en hög luftfuktighet begränsar hundens möjligheter att avdunsta vi hässjning som är en av hundens viktigaste mekanismer vilket ökar risken för värmeslag. Även hundar som inte hunnit acklimatisera sig till klimatet är också extra utsatta. Samt hundar med stor kroppsyta eller övervikt samt hundar som har för låg vätskebalans i kroppen. Hundar som har mörk päls och även de som har en längre päls har en ökad risk. De hundar som en gång fått värmeslag har också lättare att drabbas igen.
 
Slutsatsen blir följande: Vid högre temperaturer är luftfuktigheten avgörande för att kroppen ska kunna avdunsta sitt överskott. Vid kalla temperaturer vintertid är luftfuktigheten inte lika avgörande då omgivningens temperatur inte skapar den uppvärmning av kroppen och avdunstningen är inte lika stor. När avdunstningen inte är lika stora minskar också risken för att förlora mycket vätska.
 
Alla hundar är individer och reagerar olika på temperatur samt luftfuktighet. Men luftfuktigheten är avgörande för att den allra viktigaste mekanismen ska kunna fungera och kroppen på hunden inte ska riskera värmeslag. Värt att notera är att luftfuktigheten kan nästintill fördubbla värmen av vad den egentliga temperaturen visar.
 
Så jag avslutar med några viktiga punkter:
 

• Kolla alltid temperaturen och luftfuktigheten 
• Se till att de fått i sig tillräckligt med energi och vätska och ha alltid med dig detta under träningen.
• Fäller hunden så är det en god idé att borsta bort överbliven päls som annars samlar värme.
• Fundera över hur vältränad din/dina hundar är – mer otränad skapar sämre förutsättningar för att klara den omgivna värmen och fuktigheten.
• Fundera också över hur duktig din/dina hundar är på att känna efter på sina egna kroppssignaler. Är hunden är en arbetsmyra som springer oavsett eller kan hunden välja att ta det lugnare om omständigheterna påverkar.

Allt gott!
 
Frida Tenghede
Draghundar.se
 

En optimal simträning är när hunden lugnt och metodiskt trampar på framåt och använder sig av alla musklerna. För en varierande träning kan du låta hunden göra cirklar, vända höger/vänster och göra ”åttor” i vattnet. Att ha en lina kopplad till flytvästen är bra, på så sätt har du koll så att hunden inte simmar för långt ut. Samt att du även kan lägga in lite motstånd med att hålla emot i linan när hunden simmar. Jag rekommenderar dock inte att man binder fast hunden mot en brygga eller liknande med en lina.

Dels av följande anledningar:
Under simträningen som nämnt ovan har vi en målsättning, antingen rehab eller i fysiosyfte av god träning för uppbyggnad av kroppen. När hundar generellt blir fastbundna kan de orsaka stress hos vissa individer. Vilket i sin tur tar bort fokus och energi från den tänkta träningen vi ska uträtta. Då hunden måste lägga sitt främsta fokus på att försöka  hantera den onödiga stressen. Vissa hundar hamnar i en "fight and flight" situation, där man inte kommer kunna se denna flykt hos vissa individer utåtriktad. Dessa hundar drabbas istället av en inre stress. Som i sin tur kan visa sig på olika sätt beroende på individen, exempelvis vissa naggar på sig själv, kan ha svårt att koncentrerar sig osv.

Hur länge hunden ska simma är beroende på varje individ och hur pass fystränad den är sen tidigare. Med all träning så börjar vi lågt för att sen öka succesivt. Enligt Dr.Arleigh Reynolds (Veterinär och Hundfysioterapeut i usa) motsvarar 1 minuts simning ca 4 min spring på land.  

Efter simningen se till att hunden får en chans att kissa av sig, låt dem få vila efter träningen då det tar på kroppen. Har du en långhårig hund eller hund som lätt får fukteksem, se till att torka hunden torr efter simningen.

Är du osäker kring att börja simma med din hund eller att du skulle vilja ha råd kring simträning, får du gärna kontakta mig för rådgivning. Tidsbokning sker via mail embershundrehab@gmail.com

Ha en fortsatt härlig sensommar och lycka till med simträningen!

// Mikaela - Ember´s Hundrehab